Hur var det att leva längs Skånelinjen, när andra världskriget tryckte på precis utanför Sveriges gränser? Och vad minns barnen och ungdomarna som vuxna?
Skånelinjen – eller Per Albin-linjen som den också kallas efter statsministern Per Albin Hansson – börjar uppföras 1939 längs den sydsvenska kusten för att skydda området mot en befarad fientlig invasion.
Linjen sträckte sig från Båstad vid Hallandsgränsen i nordvästra Skåne längs Skånekusten till mellersta Blekinge och bestod av en kustförsvarslinje med olika typer av betongvärn som kulsprute-, pansarvärnskanon-, observations- och kanonvärn.
”När de såg oss flickor utbrast några av dem, Töser, berätta inte för dem där hemma!”
"Kokvagnen stod på skolgården runt två kilometer från utspisningsplatsen vid stranden. Vi flickor var klädda i uniform och jag minns speciellt båtmössan.."

”Vi pojkar var förstås inte odelat positiva till de militärer som plötsligt blev våra konkurrenter om töserna.”
"Här fanns så många nya människor som rörde sig ute, vi pojkar var förstås inte odelat positiva till de militärer som plötsligt blev våra konkurrenter om töserna."
”Mors café, i hörnet av Batteritorget och Skepparegatan, var ständigt fullt.”
"Det blev livligt på Råå! Mors café, i hörnet av Batteritorget och Skepparegatan, var ständigt fullt. Det låg militärer förlagda runt omkring där vi bodde, på skolan, i Missionskyrkan och ner mot hamnen."

”Militärerna hade en kokvagn och våra grisar som var utomhus fick deras matrester.”
"Mor bakade bröd i bakugnen och sålde sedan brödskivor till militärerna. De gick ner till brygghuset när de skulle tvätta sig. Några hjälpte gärna till med jordbruket ..."

”Jag fick hjärtat i halsgropen. Tänk om den träffade! Vilken katastrof det kunde bli.”
"Den här sommaren var det dock med en annorlunda känsla som jag gick iland. Jag hade fått något extra spännande att berätta för mina kompisar när skolan började."
”Jag var sju år när kriget bröt ut”
"Ibland kunde våra glasflaskor med mjölk i frysa sönder på vägen till skolan. En del barn kom för sent morgonen, då de ville vänta till det blev några grader varmare."