”Vi har en fornminnessamling som inte längre får plats i garderoben!”
Exakt så kanske inte 1870-talets fornminnesentusiaster i Kristianstad uttryckte sig. Men omständigheterna är riktiga.
Dagens kulturarvsorganisation Regionmuseet Skåne har sitt ursprung i en växande forminnessamling. Det har också många andra museer av den typ som tidigare kallades länsmuseer.
Intresset för arkeologiska fynd och äldre tiders kulturföremål är stort i slutet av 1800-talet. Christianstads läns fornminnesförening bildas på initiativ av lektorn, historikern och fornforskaren Abraham Ahlén (1844-1931). I hans bekantskapskrets finns den kände arkeologen Oscar Montelius och med tiden upprättas också kontakt med Nordiska Museet och Skansen. Föreningen håller sina första möten i Abraham Ahléns eget hem och forminnessamlingen förvaras i en garderob.
Fornminnessamlingen i Kristianstad växer. Ett styrelseprotokoll från december 1877 visar att föreningen äger 36 stycken föremål, medan samlingen är dubbelt så stor redan i mars 1878.
Fornminnesföreningens styrelse förklarar för stadsfullmäktige i en skrivelse daterad 20 april 1885 att verksamheten riskerar att avstanna utan en ordentlig museilokal. Sedan går det undan: Landstinget ger ett särskilt anslag för själva byggnaden. Staden bidrar med tomtplatsen och stenen till grunden i Tivoliparken. Museet ritas och uppförs av byggmästare Svante Svensson från Karlshamn.
Fornstugan är en av landets första museibyggnader. ”Vårda fädrens minnen” står det på den västra fasaden. Invigningen går av stapeln den 6 november 1886 med 3000 föremål i samlingen. Länsstyrelsen beskriver gestaltningen av huset som ”en för tiden karaktäristisk fornnordisk byggnadsstil med inspiration hämtad bland annat från de norska stavkyrkorna, vilket syns i den mörka träfasaden, det branta taket och de många figursågade detaljer, delvis målade i rött.”
Under åren runt 1900 avtar Fornminnesföreningens verksamhet. Fornstugan blir en allt mer omodern museilokal. Behovet av konstruktiva förslag är stort för att allmänheten ska kunna fortsätta att ta del av samlingen.
Är det möjligt att bilda ett stadens museum? Går det att slå ihop verksamheten i Fornstugan med Tekniska skolans yrkesmuseum? Företagsledaren, ingenjören och konsuln Carl J F Ljunggren kommer med uppslaget. Idén förverkligas och samlingarna överlämnas successivt till staden Kristianstad.
Museiverksamheten flyttar från Fornstugan till den helt nya byggnaden ”Tekniska skolan” som ritats av stadsarkitekten Per Lennart Håkanson i nationalromantisk stil. Här ryms Kristianstadsbornas bibliotek och museum tillsammans med skollokaler, i många år framöver.
Arkeologen Thorsten Andersson från Malmö leder utgrävningen av borgruinen Lillöhus 1939. På så sätt knyts han också till Kristianstads museum. 1942 blir han tillförordnad intendent. 1945 utnämns han till ordinarie museichef. Thorsten Andersson får en helt avgörande betydelse för museets utveckling under mer än 40 år.
Tyghuset som uppförs åren 1616–1617 är tänkt att bli den danske kungen Christian IV:s stall men används istället som militärt förråd. Fastigheten är en av Kristianstads äldsta. På 1940-talet lämnar militären huset. Stadsarkitekten Robert Larsson föreslår att lokalerna ska anpassas för museiverksamhet, och borgmästare Einar Dörring gör stora ansträngningar för detta. En sommardag i juni 1959 invigs byggnaden som Kristianstads museum. Här finns verksamheten än idag.
Med större lokaler kan museet göra större utställningar. Ett exempel är den omfattande utställningen om Kristianstads historia i samband med stadens 350-årsjubilem. Samtidigt får publiken tillträde till den norra flygeln i det gamla Tyghuset.
Kristianstads museum blir länsmuseum för Kristianstads län, med undantag för kulturmiljövården, som har Skånes Hembygdsförbund som huvudman. Det utökade ansvaret är efterlängtat, inte minst för att det nu blir möjligt att anställa fler medarbetare.
Norra Kasern, från 1760-talet, är ännu en byggnad som militären lämnar och museet tar över. Kasernen blir studiemagasin där små grupper kan titta på samlingarna och samtidigt betrakta den historiska byggnaden som ritats av Carl Hårleman.
Stiftelsen Regionmuseet Kristianstad registreras med tre huvudmän: Kristianstads läns landsting, Kristianstads kommun och Skånes Hembygdsförbund. Kulturmiljövården förs över till stiftelsen.
Landsantikvariekontoret i Lund och Regionmuseet i Kristianstad slås samman efter att Kristianstads län och Malmöhus län uppgått i Skåne län. Regionmuseet i Skåne/Landsantikvarien i Skåne blir det nya namnet på verksamheten.
Kristianstads konsthall öppnar i stadens gamla posthus från 1917 som ritats av Erik Lallerstedt. Konsthallen drivs redan från början av Regionmuseet Kristianstad på uppdrag av Kristianstads kommun.
Torpet Månsas i Vånga doneras till Regionmuseet Kristianstad av förre museichefen Thorsten Andersson. Här finns den unika skogstorpmiljön från 1818 bevarad för framtiden.
Regionmuseet Skåne (utan ”i”) är det justerade namnet på kulturarvsorganisationen – verksamheten ska vara en resurs för och verka i hela Skåne. Regionmuseet Skåne får också ett nytt ordmärke.
Henrik Borg tillträder som museichef och landsantikvarie i Skåne.
Källor
Geologiska Föreningen i Stockholm: Förhandlingar, Volym 33, utgåva 5 (1911), ”Tekniska skolans i Kristianstad Handels- och Industrimuseum”, Karl A. Grönwall
Hagerman, Maja: Trådarna i väven. Nordstedts förlag 2019.
Rosenberg, Björn: Gamla Kristianstad och Åhus, Kristianstads kommun (2006)
Friström, Sune: Kristianstad – Christians stad Söder Tvärkanalen, Nyteboden (2006).
Warning: Undefined array key 1 in /home/regionmu/regionmuseet.se/wp-content/themes/astra-child/template-parts/content-page.php on line 96
Missa inget! Prenumerera på nyheter, tips och information från oss. Direkt till din e-post. Anmäl dig här!
Kakor
Vi bjuder på kakor! Om du tycker det är ok, klickar du bara på "Acceptera alla". Du kan såklart välja vilken typ av kakor du vill ha genom att klicka på "Inställningar".