”Vi pojkar var förstås inte odelat positiva till de militärer som plötsligt blev våra konkurrenter om töserna.”

Nils Pålsson, född 1923, Råa.

Här fanns så många nya människor som rörde sig ute, vi pojkar var förstås inte odelat positiva till de militärer som plötsligt blev våra konkurrenter om töserna. Dansbanan var populär.

Här träffade både flickor och damer nya beundrare och det var väl inte så uppskattat av oss unga män. Men på Hotellet var konkurrensen än värre, det var inte många som kunde hävda sig mot stiliga officerare och underofficerare med guld på uniformerna.

Raus mark, den lilla skogen öster om Råå, var populär mötesplats för nyfunna kärlekspar. Så då hämnades väl vi killar lite och smög efter och ”spissade”. Vi var inte ensamma!

Nä, jag ska inte avslöja vilka vi spanade in oss på.

”En ständig påminnelse om krigets närhet …”

En ständig påminnelse om krigets närhet för oss alla var de nattliga överflygningarna och de ljussken vi såg när tyskt luftvärn i Danmark besköt engelska plan.

När vi låg ute och drog sillagarn hände det att tyska lustvärnet sköt efter en engelsk flygeskader och att krevader från det damp ner i vattnet.

Berättelsen är förmedlad av Rydebäcks museiförening. Ur Råå Museiförenings tidning (2004) ”Mera vilja än vapen” av Stina B-son Norling. Webbversionen är lätt redigerad av Regionmuseet Skåne. Ur Skånelinjen – nya berättelser (2020), ett samarbete mellan Skåneshembygdsförbund och Regionmuseet Skåne, finansierat av Statens maritima och transporthistoriska museer.