Det odlade köttet och Winston Churchills framtidsspaning

Odlat kött kallas ibland konstgjort kött, in vitro-kött, laboratorieodlat kött och syntetiskt kött. 2013 stektes den första hamburgaren gjord på odlat kött. År 2021 godkände Singapore odlat kött för försäljning på restaurang. Men tanken är inte ny, till exempel hade Winston Churchill redan 1931 ganska rätt i sin framtidsspaning i månadsmagasinet Strand.

In vitro-kött ska inte blandas samman med plantbaserat kött, utan är just identiskt med naturligt kött. Det framställs på syntetisk väg genom odling av muskelceller. Odlingen har inte sitt ursprung i något levande, mer än att man tar ett cellprov från ett djur.

”Genom att odla dessa delar …”

Essän på temat ”Fifty Years Hence” (Femtio år härifrån) publicerades i det brittiska månadsmagasinet Strand Magazine 1931. Här skrev den blivande premiärministern i Storbritannien, Winston Churchill, bland annat om framtidens mat.

”We shall escape the absurdity of growing a whole chicken in order to eat the breast or wing, by growing these parts separately under a suitable medium.”

Drygt åttio år efter Winston Churchills essä tillagades den första hamburgaren som tillverkats av odlade muskelceller från kor. Detta efter år av forskning och till en kostnad av cirka 2, 5 miljoner svenska kronor.

Mu eller bu? För eller mot?

Laboratorieköttets uppfinnare, Mark Post och hans nederländska forskarteam, menar att deras produkt är framtidens hållbara kött till skillnad från kött från djur.

Förespråkarna lyfter fram att en storskalig syntetisk köttproduktion skulle bidra till en minskning av växthusgaserna, att djuren slipper lidande och död och att den syntetisk framställningen ger betydligt mindre restprodukter.

Motståndarna, eller de tveksamma, pekar på att den storskalighet av in vitro-köttproduktion som skulle kunna göra skillnad för klimatet är långt borta, om det ens är möjligt. De lyfter fram den ekonomiska katastrofen för köttbönder och slakterinäringen.

Men den stora frågan är nog, vill vi äta odlat kött?

Källor: DN.se, Forskning och Framsteg, ”Fifty Years Hence” Teaching American History, Gentekniknämnden, Wikipedia m fl.