Kort sammanfattning av vad som har skett under research-projektet för Rädsla – makt och lust, maj 2024 – februari 2025.
Samverkan och samarbeten
Vattenhallen har blivit en viktig samarbetspartner och bidragit med idéer kring utställningsstationer, pedagogiska upplägg och ingenjörsarbete för att utveckla interaktiva installationer.
Forskarsamarbeten med bl.a. Recreational Fear Lab (Århus), Emotion Lab (Karolinska Institutet) och Heureka Science Center i Finland har initierats. Forskare har engagerats för att bidra med vetenskaplig kunskap om rädsla och emotionella reaktioner. Heureka bidrar med sin kunskap om inte minst interaktivitet i utställningar.
Riksantikvarieämbetets (RAÄ) utställningsverkstad har involverats i diskussioner kring utställningsproduktion och teknisk samordning. RAÄ har ingått samarbetsavtal med Regionmuseet om att delta i projektet med utveckling av en prototyp till en interaktiv station samt att fungera som samordnare för de tekniska installationerna.
Fokusgruppsträffar med Furuboda folkhögskola, vilka främst handlat om egna berättelser om/upplevelser av hur rädsla använts för att styra/skydda barn.
Inledande kontakter medkonsultföretaget Morris Hargrave McIntyre från Storbritannien för hjälpa oss att spetsa till våra effektmål och hur vi ska designa utställningen för att nå upp till våra mål. MHM kommer att hålla en inledande workshop i projektet i mitten av maj.
Workshops och möten
- En första större workshop hölls i juni 2024 på Vattenhallen. Här deltog forskare, samarbetspartners och pedagoger, tillsammans med projektledare och medproducent för att diskutera utställningens innehåll och pedagogiska inslag. Workshopen hölls av Fabel (kommunikationsbyrå) som också dokumenterade workshopen.
- Ett uppstartsmöte genomfördes i augusti 2024, där projektets ramverk och planering för hösten och vintern diskuterades.
- Studiebesök på Emotion lab samt Tekniska museet i Stockholm tillsammans med ingenjör fån Vattenhallen.
- En workshop i oktober 2024 inkluderade presentationer av forskningsresultat, interaktionsidéer och möjliga utställningsinslag, där både Vattenhallen och Heureka var delaktiga.
- Deltagande i Recreational fear lab’s fältarbete på Dystopia i Veijle november
- Studieresa till Heureka, Vanda, Finland. Test av elchock-maskin i december 2024.
- På i februari 2025 hölls en workshop med Riksantikvarieämbetet, där idéer kring teknisk samordning och interaktiva stationer diskuterades.
Utveckling av utställningsinnehåll
Vad är rädsla?
- Evolutionära och biologiska förklaringar
- Rädslans fysiologi och psykologi
- Hur rädsla påverkar vårt beteende och beslutsfattande
Rädsla i kultur och samhälle
- Rädsla i folklore, sagor och myter (t.ex. skogsrå, bäckahästen, maran)
- Rädsla och religion (historiska och samtida perspektiv)
- Medias och politikens roll i att förstärka och utnyttja rädsla
Att övervinna sin rädsla
- Exponering och mod – hur vi kan träna oss att hantera rädslor
- Evolutionära och psykologiska strategier för att bemästra rädsla
- Rädsla som drivkraft för innovation och förändring
- Fobier kontra sund rädsla
AI och rädsla
- Hur AI används för att analysera och manipulera rädsla
- Risker och möjligheter med AI i ett samhälle präglat av rädsla
Recreational Fear Labs forskning på varför vi frivilligt utsätter oss för rädsla i nöjessammanhang som skräckfilmer, spökhus och extremsporter.
- Sweet spot-effekten – Njutningen uppstår i balansen mellan rädsla och trygghet; vi vill bli skrämda, men i en kontrollerad miljö.
- Fysiologisk respons – Kroppen reagerar med adrenalin och höjd puls, men utan verkligt hot blir detta en positiv upplevelse.
- Social rädsloglädje – Att dela skräckupplevelser med andra förstärker känslan av trygghet och sammanhållning.
- Träning för verklig rädsla – Frivillig skräckexponering kan stärka individens förmåga att hantera stress och ångest i vardagen.
Emotion Labs forskning – hur rädsla sprids mellan individer genom olika mekanismer:
- Observationsinlärning – Vi kan lära oss att vara rädda genom att se andra reagera på ett hot, till exempel ett barn som blir rädd för en spindel efter att ha sett en förälder rygga tillbaka.
- Emotionell smitta – Rädsla kan spridas omedvetet genom ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket aktiverar spegelneuroner och gör att vi själva känner obehag.
- Verbal kommunikation och rykten – Berättelser om faror (t.ex. nyheter eller myter) kan förstärka och sprida rädsla i grupper, även om hotet inte är direkt närvarande.
- Fysiologisk synkronisering – I en grupp kan pulsen och stressnivåerna hos flera personer synkroniseras, vilket förstärker rädsloupplevelsen och kan leda till kollektiv panik.
Flera koncept till interaktiva stationer har utvecklats:
- Hjärna och rädslomekanismer – en skulptural interaktiv modell av hjärnan, där besökarna kan förstå rädslans biologiska mekanismer, utvecklas av Vattenhallens ingenjörer.
- Filmstation med ansiktsuttryck och pulsmätning – en station där besökare kan se hur deras ansikten förändras vid skräckfilm och mäta sin puls. Stationen kan användas för att berätta om forskningen på Recreational Fear Lab. Även denna station utvecklas av Vattenhallens ingenjörer.
- Elchock-maskin utvecklad av Heureka, kan användas för att illustrera forskning från Emotion lab och hur rädsla överförs mellan individer.
- Ett slags Haunted house, som besökarna kan titta in i kan också användas som illustration till Recreational Fear Labs forskning.
- Ett koncept till en interaktiv station kring rädslan kopplat till vår demokrati har tagits fram av Fabel.
AI har fungerat som kreativt bollplank och har använts för att generera del av utställningsinnehållet, med forskare som faktagranskare.
Projektledare: Anna Hadders, Regionmuseet Skåne. anna.hadders@regionmuseet.se, 0707-841916
Medproducent: Annika Börjesson, Trelleborgs museer, annika.borjesson@trelleborg.se, 0730 579725