Anna-Britt Agnsäters innovationer: Folkbildaren bakom matpyramiden, Vår kokbok och den smarta måttsatsen.

Känner du till matpyramiden? Den uppfanns 1974 av Anna-Britt Agnsäter som var chef för det konsumentägda KF:s (Kooperativa Förbundet) provkök 1946–1980. Matpyramiden skulle lära svenskarna att äta nyttigare, mer prisvärt och spara in på fettet. Idén om matpyramiden kom också att exporteras och anpassas till Danmark, Norge, Finland, Färöarna samt Japan, USA och Sri Lanka. Coop arbetar idag, 2022, med fyra matpyramider: Blandkost, flexitarian, vegetarian och vegan – en anpassning av dagens olika former av hushåll och livsstilar.

Anna-Britt Agnsäter (1915–2006) ägnade hela sitt yrkesliv åt förutsättningar för bra, prisvärd, hälsosam och vällagad mat för alla. Det var både en pedagogisk och praktisk insats som fick ett genomslag i de svenska hushållen på ett sätt som vi knappt kan överskatta. Och för dig som tittar i kökslådorna i ett svenskt kök 2022 märker snart hur hennes innovationer används av många varje dag: Vår kokbok, den fyrdelade måttsatsen och stektermometern.

• 

• 

Matpyramiden, då och nu

Bakgrunden till den svenska matpyramidens tillkomst är 1970-talet prisstegringar på mat och frågan om hur barnfamiljer och andra skulle kunna laga och äta näringsriktigt till en rimlig kostnad? Kost och kostnader var problemet. Begreppen ”basmat” och ”tillägg” blev svaret. Tidigare fanns visserligen kostcirkeln men den stora skillnaden var att Anna-Britt Agnsäters och KF:s matpyramid gav upplysningar om hur mycket man skulle äta av ”bas” respektive ”tillägg”. Med ”basmat” – bröd, potatis, pasta och mjölk – och ”tillägg” av frukt, grönsaker, kött och fisk i en pyramidform, var den pedagogiska succén ett faktum.

Matpyramiden lanserades i tidningen Vi (nummer 6-7 1974) lagom till KF:s 75-årsjubileum. Coop arbetar idag, 2022, med fyra matpyramider: Blandkost, flexitarian, vegetarian och vegan – en anpassning av dagens olika former av hushåll och livsstilar.

Skramlar ett knippe av fyra måttsatser i din kökslåda?

Vi har Anna-Britt Agnsäter att tacka för att vi slipper chansa på äldre tiders måttsatser som ”en kaffekopp” och ”en nypa”. Hon tog initiativ till KF:s a tillverkning av en fyrdelad måttsats anpassad för svenska förhållanden samt stektermometrar. Hon införde måttsatserna och termometern i recept så att alla hade möjlighet att följa recepten på ett enklare sätt. Dessutom var ”knippet” en genial idé, hämtad från hennes studieresan i USA, med alla måttsatser samlade,

Vår kokbok, en av världens mest köpta kokböcker

• 

• 

I Sverige är Vår kokbok numera något av en klassisk present till unga som flyttar hemifrån, just för det är en grundkokboken som ”har allt”. Det betyder att generationer har fått sina baskunskaper om matlagning genom Vår kokbok. Den är en av världens mest köpta kokböcker med över 2,3 miljoner exemplar sedan start, över 40.000 per år i snitt. Första upplagan gav ut 1951 med Anna-Britt Agnsäter som huvudredaktör och hon ansvarade sammanlagt för 13 upplagor. År 2021 fyllde Vår kokbok 70 år och kom ut i en jubileumsupplaga.

Syftet med Vår kokbok är, då som nu, är att erbjuda människor en billig kokbok som är pedagogisk och lättanvänd. Redan från början rymdes varje recept på en sida, och var den första svenska kokbok som använde den fyrdelade måttsatsen samt stektermometrar i recepten. Varje upplaga av Vår kokbok innehåller dessutom en rejäl faktadel med bland annat matpyramid, näringslära, råvaruinformation och matlagningstermer!

Anna-Britt Agnsäters insatser har satt tydliga spår i konsumentupplysning, varudeklarationer och märkning av redskap samt i recept, artiklar och kokböcker i Sverige. Mycket av det vi idag tycker är självklart banade hon väg för.

Lyssna på Ann-Britt Agnsäter i ett radiofynd från 1968: https://sverigesradio.se/avsnitt/1612433

Källor: Centrum för Näringslivshistoria, Kooperativa Förbundet, Nordstedts förlag, Regionmuseet Skånes samlingar och arkiv, Sveriges Radio, Wikipedia.