Modegraden på den så kallade turnyrklänningen är skyhög under 1880-talet, och den gamla krinolinen ett minne blott. Kvinnan som bär klänningen är Margareta Kennedy (1863–1926) på Råbelövs slott i Fjälkestads socken. Den sys upp i ateljén hos landets just då mest inflytelsefulla modeskapare – Augusta Lundin från Kristianstad med verksamhet i Stockholm.

Foto: Regionmuseet Skåne.

Olika underkläder och metoder för att laborera med vidd och form på klänningar har sina rötter i 1600-talet. När krinolinmodet, med styva vida underkjolar, genomgår en förändring kommer turnyren för första gången i ropet. 

Turnyrklänningen har fått sitt namn efter en anordning som bärs under plagget för att ge kjolen en pösande form bakåt. (Från franskans ”tournure”, vändning.)  

Turnyrmodet går i vågor men når sin absoluta höjdpunkt under 1880-talet. 

Det är då som Augusta Lundins ateljé skapar Margareta Kennedys klänning, i två delar beige siden, svart broderad brysseltyll och band av svart sammet. I livets foder sitter det åtråvärda ”varumärket”.  

Det här exemplaret är en av fyra kreationer som tillhört Margareta Kennedy och som skänktes som gåva till Regionmuseets samlingar 1990, men är det enda av plaggen som bär Augusta Lundins namn.   

Vi vet inte i vilka sammanhang som Margareta Kennedy använde turnyrklänningen och inte heller så mycket om henne som person. Hon föds de Geer (1863–1926) och växer upp på herrgården Säbylund i Kumla, gifter sig 1883 med kammarherren och riksdagspolitikern James Kennedy (1848–1916) från Kristianstad och blir mor till sex stycken barn. Hon överlever tre av dem. 

Om Augusta Lundin vet vi desto mer. 

Foto: Regionmuseet Skåne

Augusta Lundin (1840–1919) 

Augusta Lundin föds och växer upp i Kristianstad, som dotter till skräddarmästare Anders Lundin och hans hustru Christina Andersdotter. Precis som sina systrar lär hon sig sömmerskeyrket redan som barn, av sin far. En av systrarna, Hulda Lundin, kommer att lägga grunden till den moderna textilslöjdsundervisningen. 

När Augusta Lundin är 23 år flyttar hon till Stockholm där hon snabbt etablerar sig som sömmerska. Hennes popularitet växer, och 1867 grundar hon Sveriges första haute couture-ateljé. Här inför hon det franska sättet att tillverka klänningar, där varje del sys separat av specialister. 

Augusta Lundins kreationer säljs i Norge, Danmark, Finland och Ryssland. På den svenska kundlistan finns bland andra författaren Selma Lagerlöf samt kungligheter somdrottning Sofia och änkedrottning Josefina.  

1892 blir Augusta Lundin officiell hovleverantör.  

Augusta Lundin kombinerar innovation med affärsmässighet och radikala förbättringar av villkor för sina anställda: Hennes sömmerskor arbetar 10 timmar om dagen istället för de vanliga tolv, de har två veckors sommarsemester, äter gratis lunch i en egen matsal på arbetsplatsen och har bättre löner än andra inom sin yrkesgrupp. 

Foto: Regionmuseet Skåne

Källor och mer läsning 

Centrum för Näringslivshistoria: Bizstories, Företagshistoria online. Augusta Lundin – först med det senaste  

Lidmanarkivet: Persongalleri: Margaret De Geer (1863-1926) (Margareta)  

Lotta Lewenhaupt och Anna Bergman Jurell: ”Augusta Lundin – Haute couture på svenska”, Appell Förlag (2020)  

Svensk Form: 175 år av Svensk Form: Augusta Lundin – en av våra första medlemmar Augusta Lundin – en av våra första medlemmar: Augusta Lundin – en av våra första medlemmar – Svensk FormSvensk Form 

Missa inget! Prenumerera på nyheter, tips och information från oss. Direkt till din e-post. Anmäl dig här!

Scroll to Top