Hänvisningar till läroplanen

Alla våra skolprogram utgår från Lgr11 och läroplanen för gymnasieskolan. Här hittar du hänvisningar till var i läroplanerna de olika programmen spelar in.

Lista över specifika läroplanshänvisningar

En resa i filmhistorien
Filmteknikens utveckling
Filmteknikens utveckling med workshop
Upptäck filmmediet då och nu
Upptäck filmmediet då och nu med workshop
Film och samhälle
Film och samhälle med workshop
Skåne och filmen
Skåne och filmen
När Kristianstad blev filmstad
Propaganda – risk för påverkan (Årskurs 7–9)
Propaganda – risk för påverkan (Gymnasiet)

En resa i filmhistorien

Centralt innehåll för förskoleklass

Skapande och estetiska uttrycksformer

Skapande genom lek, bild, musik, teater och andra estetiska uttrycksformer, olika material, redskap och tekniker för att uttrycka sig, digitala verktyg för framställning av dessa olika estetiska uttryck.

Natur, teknik och samhälle

Människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser

Centralt innehåll för årskurs 1-3

Historia

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Bild

Framställning av berättande bilder.

Filmteknikens utveckling

Centralt innehåll för årskurs 1-3

Historia

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Teknik

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Filmteknikens utveckling med workshop

Centralt innehåll för årskurs 1-3

Historia

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Bild

Framställning av berättande bilder.

Teknik

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Upptäck filmmediet då och nu

Centralt innehåll för årskurs 4-6

Bild

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Samhällskunskap

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Upptäck filmmediet då och nu med workshop

Centralt innehåll för årskurs 4-6

Bild

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap, fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Samhällskunskap

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Film och samhälle

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Historia

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter, hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkas deras villkor och värderingar.

Samhällskunskap

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakom liggande programmering.

Bild

Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang, bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

Film och samhälle med workshop

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Historia

Samhällskunskap

Bild

Skåne och filmen

Mål för vuxenutbildningen

Kunskaper

Varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.

Varje elev kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Skåne och filmen

Mål för gymnasiet

Samhällskunskapsprogram

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö.

Medier, samhälle och kommunikation 1,2

Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.

När Kristianstad blev filmstad

Centralt innehåll för gymnasiet

Historia 2a

Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt.

Propaganda – risk för påverkan (Årskurs 7–9)

Kopplingar till Skolverkets styrdokument för årskurs 7-9 (LGR11)

Programmet har kopplingar till ämnena bild, historia, samhällskunskap och svenska.

Bild

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet bild i grundskolan syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet bild för årskurs 7-9

Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. Eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. Eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet historia i grundskolan syftar till att eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet historia för årskurs 7-9

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Genom svenskämnet ska eleverna utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Söka information från olika källor och värdera dessa.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet svenska för årskurs 7-9

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andramedier och i olika sammanhang.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Propaganda – risk för påverkan (Gymnasiet)

Kopplingar till Skolverkets styrdokument för gymnasiet (GY11)

Programmet har kopplingar till ämnena bild och form, historia, samhällskunskap och svenska.

Bild och form

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk och etablerade begrepp för att förklara och värdera eget och andras bildarbete samt andra visuella företeelser.
Kunskaper om bildens funktion och användningsområden i samhället, i nutida, historiskt, nationellt och internationellt perspektiv.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet bild och form för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kurserna Bild och form 1a1, 1a2 och 1b

Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen.
Bilders funktioner och användningsområden.

Kopplingar till centralt innehåll i kurserna Bild och Form

Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete.
Begrepp för bildsamtal ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder.
Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Bild och form – specialisering

Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar.
Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare.
Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild.
Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionella gestaltningsarbeten.

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet syftar till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sina kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet samhällskunskap för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Samhällskunskap 1a1

Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Samhällskunskap 1a2

Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1b

Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 2

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till matfördelning och ekonomiska villkor.
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 3

Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.

Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet historia för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a1

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a2

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1b

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 2a

Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet ska bland annat syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa och arbeta med olika typer av texter. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet svenska för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 1

Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 2

Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.