Svensk filmproduktion börjar i Kristianstad! Följ tidslinjen från en djärv idé och Sveriges första filmateljé till bildandet av “Svenska Bio AB” i vår stad – fram till svensk succé i Hollywood.
1905: Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater bildas
I augusti 1905 registreras Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater. Ägare är bokhandelsbiträdet Gustaf Björkman och cykel- och symaskinshandlaren Nils Hansson Nylander. Den unga film- och affärsintresserade Björkman är initiativtagaren medan Nylander har kapital och teknisk kunskap.
1905: En egen bild- och filmproduktion rullar igång
Bolagets bild- och filmproduktion rullar igång med ”egna upptagningar, lokala bilder och naturbilder” från Kristianstad med omnejd. Filmlaboratoriet är inhyst i en lokal på Nils Hansson Nylanders bakgård, där han också har sin verkstad cykel- och symaskinsverkstad.
1905: Kristianstads första fasta biograf öppnar
Den 5 september 1905 öppnar stadens första permanenta biograf på Tivoligatan, Kristianstads Biograf-Teater, med 96 platser. Det är ”ett gammalt sovrum” som görs om till bio. Snart expanderar Gustaf Björkman och Nils Hansson Nylander sin biografverksamhet utanför staden och vidare ut i landet.
1905: En konkurrent och det stora annonskriget utbryter
Hack i häl på Nils Hansson Nylander och Gustaf Björkman öppnar Frans G Wiberg en egen biograf i Stora Godtemplarhuset i Kristianstad, 24 november 1905. Han döper den till Grand kinematograf, senare Biorama. Nu utbryter det stora annonskriget mellan Kristanstads Biografteater och Grand kinematograf, där de båda görs sitt yttersta för att överträffa varandra. Dessutom öppnar en tredje biograf i staden, Stjärnan, i augusti 1908. Bakom den står C. A. Friberg från Karlskrona och August Sellergren från Halmstad. Kristianstads Biografteater lyckas hålla den värsta konkurrensen ifrån sig genom att expandera och utveckla sin biografrörelse.
1907: AB Svenska Biografteatern – Svenska Bio – bildas
Den 16 februari 1907 ombildar Nils Hansson Nylander bolaget tillsammans med en grupp välbeställda herrar i Kristianstad. Gruppen är också bolagets styrelse. De har titlarna advokat, apotekare, grosshandlare, bankdirektör och så fabrikören Nylander själv. Det nya namnet är AB Svenska Biografteatern – Svenska Bio. Bolaget har för avsikt att” bedriva verksamhet av rörlig och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder även som av för biografteatern erforderliga maskiner och utensilier samt idka annan i samband därmed stående affärsverksamhet”.
1907: Först med stadsfilmer
Svenska Bio först ut med de så kallade stadsfilmerna – en smart kommersiell strategi. Varje stad där bolaget öppnar en biograf hedras med ett porträtt. Filmerna presenterar stadens sevärdheter, skildrar platser med liv och rörelse, gator, torg och vattendrag. Genren lever vidare långt efter övergången till ljudfilm.
1907: Fotografen Robert Olsson anställs
När Robert Olsson, som är född i Kristianstad, anställs av Svenska Bio 1907 är han redan en erfaren fotograf. På meritlistan finns bland annat arbetet för den framstående engelske regissören och producenten, filmpionjären Charles Urban, samt AB Svensk Kinematograf i Göteborg och Norsk Kinematograf. Robert Olsson blir högst delaktig i de första spelfilmernas tillkomst i Kristianstad. Han lämnar Svenska Bio i slutet av 1910 för nya uppdrag i USA där han gör viktiga insatser inom färgfotografering.
1908: Svenska Bio uppför ett filmpalats
Svenska Bio påbörjar bygget av filmpalatset ”Kosmoramahuset” i Kristianstad 1908. Platsen är tomt 116–118 som blir Östra Storgatan 53. Huset uppförs efter ritningar av målarmästaren och direktören Ernst Möller. Här ska allt som behövs för filmproduktion och filmvisning rymmas. Samtidigt letar bolaget efter en filmteknisk kompetent person om kan leda verksamheten.
1908: Ytterligare en konkurrent – biografen Stjärnan
C. A. Friberg från Karlskrona och August Sellergren från Halmstad som öppnar biografen Stjärnan på Östra Storgatan 35, den 29 augusti 1908. Biografen är inrymd i bottenvåningen av en tvåvåningsfastighet som ägs av cigarrhandlaren Hjalmar Eskilsson, som också är föreståndare för biografen. Verksamhetensövertas 1911 av ”Svenska Bio”. Stjärnan stängs för gott 1914, eftersom den anses för omodern.
1909: Charles Magnusson blir VD för Svenska Bio
Charles Magnusson är en etablerad filmprofil i Göteborg – fotograf, laboratorieman, biografägare, importör och filmuthyrare. Affärsmännen i Svenska Bios styrelse i Kristianstad saknar filmkompetens i ledningen. Efter ett tips tar de kontakt med trettioåringen i Göteborg och förhandlingar inleds. Charles Magnusson nöjer sig inte med mindre än titeln som VD för Svenska Bio, vilket han också blir 1909.
1909: Talande och sjungande bilder med kända artister
Charles Magnusson inleder Svenska Bios filmproduktion med ljudfilmer – korta sekvenser av rörliga bilder som visas med en synkroniserad grammofon. ”Levande och sjungande bilder” är ingen nyhet och Svenska Bio har flera konkurrenter i landet. Men Charles Magnusson vill spela in filmerna med kända namn och har en sällsynt möjlighet: Populära artister och skådespelare intar regelbundet nöjes- och teaterstaden Kristianstads scener Samtidigt fortsätter utvecklingen av metoderna för att bättre synkronisera ljud och bild. Charles Magnusson låter Robert Andersson filma artisterna och sångarna när de mimar till inspelningar på grammofon. Resultatet är omkring 25 filmer. Under senhösten och vintern 1909 lanserar Svenska Bio sin ”uppseendeväckande kinamatografnyhet” runt om i landet och går än en gång med vinst.
1909: Biografen Kosmorama öppnar för publiken
Den 11 mars 1909 öppnar biografen Kosmorama för publiken. Programmet som består av en rad korta filmer gör stor succé. Vinsten från premiärvisningen går oavkortat till Kristianstads arbetslösa. De pengar som Svenska Bio kommer att tjäna på biografen under säsongen blir också grundplåten för den kommande satsningen på egen produktion av spelfilm.
1909: Svenska Bios spelfilmsproduktion startar
Charles Magnusson övertalar Svenska Bios styrelse att återinvestera en del av vinsten från den framgångsrika första säsongen på biografen Kosmorama för att starta bolagets egen spelfilmsproduktion. Den första svenska industriella filmproduktionen inleds här och nu.
1909: En sommar – tre filminspelningar
Sommaren 1909 låter Charles Magnusson spela in tre filmer i rad, baserade på populära folklustspel och teaterstycken: Värmlänningarne, Bröllopet på Ulfåsa och Fänriks Ståls sägner. Regissör är Carl Engdahl från Södra Teatern i Stockholm. Aktörerna är amatörer från Kristianstad, några med stor teatervana. Svenska Bios filmfotograf Robert Olsson står bakom kameran och Charles Magnusson är allestädes närvarande.
1909: Sveriges första stuntman arbetar i klänning
Kristianstadsbon, tapetseraren och skådespelaren Axel de la Motte (1879–1937) blir Sveriges första stuntman. Ellen Ströbeck som spelar Anna i Värmlänningarne vägrar att gå ut i Hammarsjön vid självmordsscenen. Charles Magnusson försöker förgäves att övertala henne. Då erbjuder sig Axel de la Motte att göra scenen. Han drar på sig klänningen och vadar ut i vattnet som Anna.
1910: Premiär för ”Kinematografisk jättefilm – Värmlänningarne ”
Den 9 januari 1910 har Värmlänningarne urpremiär på Kosmorama. Den är därmed den allra första svenska spelfilm som visas för allmänheten. Filmen blir en publiksuccé och tidningarna är positiva i sina omdömen. Men varken Kristianstadsbladet eller Kristianstads läns Tidning skriver om de första svenska filmskådespelen i hemstaden. Sydsvenska Dagbladet i Malmö konstaterar däremot snabbt: ”Idén med svenska dramatiska alster som lefvande bilder torde vara god.
1910: Storsatsningen Regina från Emmeritz spelas in
Sommaren 1910 sker inspelningen av Svenska Bios hitintills största satsning: Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf. Charles Magnusson engagerar Dramatens regissör Gustaf ”Muck” Linden samt professionella skådespelare från Kungliga Operan och Dramatiska teatern i Stockholm. Bakom kameran står Svenska Bios filmfotograf Robert Olsson.
1910: Fotografen Julius Jaenzon anställs som teknisk chef
Hösten 1910 ska Svenska Bios fotograf Robert Olsson lämna bolaget, för nya uppdrag i USA. Charles Magnusson erbjuder Julius Jaenzon anställning som teknisk chef. Han tackar ja, anländer till Kristianstad och färdigställer de filmer som inte blivit klara. Julius Jaenzon kommer att bli en av den svenska filmhistoriens allra främsta filmfotografer.
1910: Flyttplanerna för Svenska Bio
Hösten 1910 får Charles Magnusson fria händer av styrelsen att planera inför flytten av Svenska Bios verksamhet från Kristianstad till Stockholm. Det är han själv som argumenterar för förändringen för att ge bolaget bättre förutsättningar att utvecklas vidare och att hålla konkurrensen borta.
1911: Den sista filmen i Kristianstad – Järnbäraren
Järnbäraren blir den sista filmen som i sin helhet produceras av Svenska Bio i Kristianstad, innan flytten till Lidingö. Den har urpremiär 16 januari 1911 på biografen i Blanch’s Stockholm. Järnbäraren spelas in hösten 1910 med August Blanches pjäs som förlaga. Återigen är det Dramatens Gustaf ”Muck” Linden som regisserar skådespelare från Kungliga Operan och Dramatiska teatern i Stockholm. Robert Olsson är precis som tidigare fotograf. Innan den definitiva flytten av filmproduktionen till Lidingö i Stockholm hinner också ”Emigranten” påbörjas i Kristianstad.
1911: Stockholm och ett långsamt farväl till Kristianstad
I början av 1911 köper Svensk Bio en tomt för en ny stor filmateljé på Lidingö. I centrala Stockholm flyttar filmlaboratoriet in högts upp i huset på Malmskillnadsgatan 54 medan bolagets administrativa verksamhet får kontorslokaler på Drottninggatan 53. Men styrelsen för Svensk Bio stannar i Kristianstad ända fram till 1917 där också många av aktieägarna bor. Svenska Bio står på många sätt med ena foten i Stockholm och den andra i Kristianstad under flera år framöver.
1911: Filmteamets resa ut i världen
Svenska Bios filmateljé på Lidingö beräknas inte bli tillgänglig för filmproduktion förrän vårvintern 1912. Men verksamheten kan inte tillåtas stå still i väntan på den nya ateljén. Sommaren 1911 skickar Charles Magnusson därför ett filmteam på utlandsresa ut för att filma intressanta miljöer på bland annat temat emigration. Fotografen Julius Jaenzon, filmchefen Lars Björck samt några skådespelare besöker bland annat Berlin, Monte Carlo, London, New York och det spektakulära Niagarafallet.
1911: Den nya filmateljén byggs på Lidingö
Svenska Bios nya filmateljé uppförs på en stor tomt på Kvarnvägen – senare Läroverksvägen 9 – i närheten av Kyrkviken på Lidingö. Hösten 1911 står bygget klart och filmproduktionen återupptas efter en kort, nästan omärklig paus. Svenska Bios första ateljé – den som Charles Magnusson lämnar bakom sig i Kosmoramahuset i Kristianstad – kan få plats flera gånger om i den nya. Inspelningsateljen är 140 kvadratmeter stor med en takhöjd på 4,7 meter och är placerad i den helt glasade övervåningen i byggnaden. Nedervåningen består av trä, med loger och plats för dekorationer och rekvisita.
1912: Lyckade rekryteringar: Georg af Klercker, Victor Sjöström, Mauritz Stiller …
Charles Magnusson beslutar att erbjuda duktiga tekniker och regissörer fast anställning. Julius Jaenzon finns redan på plats som chefsfotograf och laboratoriechef, Georg af Klercker – som är född i Kristianstad – rekryteras som regissör och ateljéchef, Victor Sjöström anställs som regissör och chef för inspelningarna, kort därefter ansluter Mauritz Stiller. 1912 har Svensk Bio en kvartett på plats som så småningom ska komma att ge svensk film internationell berömmelse och en biljett till Hollywood.
1913: Sjöström, Stiller och af Klercker lärs upp
Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercker kommer från teatervärlden. Ingen av dem har kunskaper om regissörsyrket när Charles Magnusson anställer dem. På Lidingö skapar han en unik möjlighet för dem att studera filmproduktion ur olika synvinklar. Charles Magnussons bjuder in regissören Paul Garbagn, från det franska storbolaget Pathé, för att lära dem filmregins grunder. Filmfotografen Julius Jaenzon spelar också en avgörande roll för deras utveckling. Efter hand får de även lära sig av danskarna på Nordisk Film, med förkärlek för melodramer. Under en period producerar Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercke melodramer i ”Nordisk Filmstil” – sextio filmer på fyra år under tiden på Lidingö.
1916: Svensk films guldålder inleds
Året 1916 inleder Charles Magnusson en helt ny produktion. Läroåren för Victor Sjöström och Mauritz Stiller är över. Nu ska Svenska Bio arbeta med de stora nordiska författarna och med gedigna orginalscener. Victor Sjöström film Terje Vigen efter Henrik Ibsens diktverk har premiär 1917 och Berg-Ejvind och hans hustru året efter. Mauritz Stillers Sången om den eldröda blomman har premiär 1918. Alla tillhör det som kommer att kallas ”svensk films guldålder”.
1919: Svenska Bio köper mark i Råsunda och börjar att uppföra Filmstaden
Charles Magnusson ser hur Svenska Bio växer ur filmateljén på Lidingö. Under tidig vår 1919 köper Svenska Bio en tomt på 58 000 kvadratmeter i Råsunda för att bygga upp ett stort ateljéområde. En gammal strutsfarm jämnas med marken, arkitekt Ebbe Crone anlitas för ritningarna och byggarbetet sätter igång i maj samma år. Här uppförs filmateljéer, arbetsrum för regissörerna, filmlaboratorium, kontor för den stora administrationen, förråd, matsal samt portvaktsstuga. Det är ett medvetet val att placera den nya Filmstaden en bit utanför Stockholm – filmteamen behöver arbetsro, på visst avstånd från huvudstadens hektiska liv.
1919: Svenska Bio och Skandia blir Svensk Filmindustri AB (SF)
Den 27 december 1919 går Svenska Bio samman med Filmindustri AB Skandia. Därmed bildas det nya stora bolaget Svensk Filmindustri AB (SF) under ledning av Charles Magnusson med finansmannen Ivar Kreuger som majoritetsägare. Samtidigt pågår bygget av de stora filmateljéerna i Råsunda och kommande filmer planeras men nu under det nya namnet.
1919: Victor Sjöströms Körkarlen påbörjas i den halvfärdiga filmstaden
Senhösten 1919 är Filmstaden långt ifrån färdigbyggd men Charles Magnusson planerar den första filmproduktionen på platsen: Körkarlen med manus och regi av Victor Sjöström och den skicklige Julius Jaenzon vid kameran. Inspelningarna avslutas i maj 1920. På grund av det långa och avancerade efterarbetet får filmen premiär den 1 januari 1921. Körkarlen blir ett av de allra viktigaste verken i filmkonstens moderna utveckling.
1920: Ateljéerna i Filmstaden tas i bruk
Inspelningsateljéerna i Filmstaden tas i bruk 1920. SF har nu kontor i London, Paris, Amsterdam, Berlin och New York och representation i Mexico City och Shanghai. Sveriges Hollywood, Filmstaden, är själva hjärtat för framgångarna.
1923: Adjö Sverige! Hej Hollywood!
Svensk film står på toppen av sin berömmelse. Flera av dem som Charles Magnusson lärt upp inom filmkonsten är nu stora namn. Samtidigt lockar amerikansk filmindustri med ännu fler möjligheter och äventyr för filmarbetarna. Åren 1923–24 tvingas Charles Magnusson vinka adjö till Mauritz Stiller, som tar med sig Greta Garbo, liksom till Victor Sjöström och många andra som åker till Hollywood.
1928: Charles Magnusson lämnar VD-posten
Filmsverige förändras och att andra förutsättningar gäller, än den starka utveckling av filmmediet som Charles Magnusson representerar, blir helt tydligt när han lämnar VD-posten på SF, endast 50 år gammal.
Källor
- Arkiv och samlingar, Regionmuseet Skåne
- Arkivkopia https://arkivkopia.se
- Film Sound Sweden (FSS) https://www.filmsoundsweden.se
- Kristianstads kommun
- Svensk Filmdatabas: http://www.svenskfilmdatabas.se
- “Svensk film före Gösta Berling”, Bengt Idestam Almquist (Robin Hood) Bokförlaget Pan/Nordstedts, Stockholm 1974
- Stiftelsen Svenska Filminstitutet, ”Kristianstadstiden”, (1970)
- Svenskt biografiskt lexikon, band 24/Bengt Forslund