Alla dessa högtider... - Regionmuseet Skåne

Marie bebådelsedag, våffeldagen, trandagen… alla sammanfaller de den 25 mars. Hur kommer det sig? Och varför finns det två bebådelsedagar i kalendern? Lugn bara lugn, vår museipedagog Malin Liedberg reder ut allt.

Två bebådelsedagar

Det är lätt att bli förvirrad av alla de olika högtiderna som markerar vårens ankomst. Det underlättas inte av att det finns två olika bebådelsedagar i den svenska almanackan. Marie bebådelsedag infaller den 25 mars, medan Jungfru Marie bebådelsedag oftast infaller den söndag som är närmast 25 mars.

Om påsken är tidig och palmsöndagen (söndagen före påsk) hamnar närmast 25 mars, förläggs Jungfru Marie bebådelsedag till föregående söndag. Så är fallet i år 2021, då Jungfru Marie bebådelsedag istället infaller den 21 mars. Rörigt, eller hur?

Från början fanns det bara en Marie bebådelsedag, en röd dag som alltid inföll den 25 mars. Med 1952 års svenska kalenderreform beslöt man att förlägga den kyrkliga helgdagen Jungfru Marie bebådelsedag till den närmast liggande söndag, för att istället lägga en extra ledig dag på hösten. Utanför kyrkan fortsatte dock den 25 mars att vara Marie bebådelsedag.

Varför bebådelsedag?

“Bebådelse” betyder ungefär “kungörande”, alltså att ge ett budskap om något. Marie bebådelsedag är från början en katolsk högtid som grundar sig i berättelsen om hur ängeln Gabriel nedstiger från himlen för att berätta för jungfru Maria att hon ska föda Jesus Kristus, Guds son. Datumet 25 mars kommer sig av att det är precis nio månader före juldagen, då Jesus enligt traditionen föddes.

Bebådelsen beskrivs i Lukasevangeliet 1:26-38. I kristen tradition är det en central händelse och ett vanligt motiv i konst, litteratur och musik.

Vårfrudag blev våffeldag

Den 25 mars är också våffeldagen, vilket egentligen är ett resultat av en ordlek. Marie bebådelsedag kallades förr “vårfrudagen”, vilket i folkmun omvandlades till “våffeldagen”. Med “vår fru” avses jungfru Maria. Exakt hur länge traditionen med våfflor den 25 mars funnits vet man inte, men den går åtminstone tillbaka till 1800-talet och är högst livskraftig än idag!

Vårens och tranornas ankomst

I slutet av mars infaller också vårdagjämningen och dagarna börjar då bli längre än nätterna. Den här övergången från mörker till ljus hade i det förindustriella samhället stor betydelse, för då tog vårbruket vid för bönderna. Massor av folkliga traditioner, seder och skrock kan knytas till den tiden på året.

Med vårljuset kommer också tranorna tillbaka från sin vinterexil på varmare breddgrader och tranan har i folklig tradition blivit något av en symbol för övergången från vinter till vår.

Därför kallas den 24 mars, alltså dagen före Marie bebådelsedag, för “tranafton” och den 25 mars för “trandagen”. Traditionerna kring tranafton kan du läsa mer om här.

Malin Liedberg